301 Redirects: Varför de spelar roll för din SEO?

Redirect på svenska kallas vanligtvis fören ompekning eller omdirigering, men det är mycket möjligt att du hör talas om det som en 301:a. Men vad innebär egentligen en 301:a, och hur undviker man att radera ut åratal av surt förvärvad länkkraft av misstag? Det ska jag tala om för dig!

Vad är en 301 redirect?

Enkelt förklarat är en 301 redirect en permanent instruktion från webbservern som talar om för webbläsare och sökmotorer att en specifik sida har flyttats permanent till en ny adress. Besökare som försöker komma in på den gamla sidan hamnar automatiskt på den nya adressen.

Tänk dig det som en adressändring du gör i samband med att du flyttar. Om någon skickar ett brev (eller klickar på en länk) som går till din gamla adress, ser 301:an till att personen i fråga snabbt skickas vidare till den nya adressen. Samtidigt är det en tydlig signal till Google att det är den nya adressen som gäller i sökresultaten framöver.

Andra vanliga omdirigeringar (3xx-koder)

Förutom 301 stöter du ibland på andra statuskoder inom 3xx-familjen. Det är bra att ha koll på skillnaderna:

• Redirect 302 och 307: Dessa är temporära ompekningar. Båda skickar användaren vidare men säger till Google att behålla den ursprungliga adressen i sitt index eftersom ändringen är tillfällig. Det finns en teknisk skillnad där 307 garanterar att den exakta datametoden (som information i ett inskickat formulär) bevaras under ompekningen, medan en 302:a kan tappa den informationen.

• Redirect 308: Detta är den moderna, motsvarigheten till 301. Google behandlar förvisso 308 exakt likadant som en 301 i sitt sökindex, men du ska inte använda dem slumpmässigt. En 308 tvingar webbläsaren att bevara datametoden (t.ex. en POST-förfrågan), precis som en 307.

När ska du välja vad?

För vanliga sidor, artiklar och produktkategorier är 301 redirect fortfarande branschstandard eftersom den stöds bäst av äldre system och vanliga plugins. Men om du pekar om dynamiska sidor som hanterar känslig data – exempelvis en kassasida, ett registreringsformulär eller interna API-anrop i en webbapplikation – då är det 308 du ska använda för att inte data och funktionalitet ska gå förlorad i flytten.

• 301 (permanent): Standard för vanliga webbsidor, blogginlägg och kategorier som permanent har fått en ny adress.

• 307 (tillfällig): Används vid tillfälliga flyttar av sidor där besökaren matar in information (exempelvis kontaktformulär).

• 308 (permanent): Används specifikt när du permanent flyttar sidor med formulär, inloggningar eller kassor.

När ska man använda en 301:a?

Tumregeln är att alltid använda en redirect 301 när en URL ändras och du vill rädda sidans SEO-värde. Här är några typiska exempel:

• Du städar upp en krånglig URL
  Du byter kanske från /produkter/kat1/art-456 till det betydligt trevligare och tydligare /produkter/elcyklar.

• Du slår ihop innehåll
  Du har två korta artiklar som handlar om ungefär samma sak, och bestämmer dig för att slå ihop dem till en stor och matig guide. Den gamla url:en pekar du då om till den nya guiden.

• En produkt har utgått
  Om en vara är borta för gott, men ersätts av en nyare modell.

• Ett större flyttlass
  Om ni byter företagsnamn och flyttar hela sajten till en ny domän.

Http 301 ska inte alltid användas

Man ska dock inte kasta 301 redirects omkring sig i onödan. Det finns lägen där du absolut bör välja andra vägar:

• När något bara är tillfälligt
  Är en produkt slut i lager men kommer in igen till våren? Eller kör du ett kort A/B-test? Använd en 302:a (temporär ompekning) istället. Då förstår Google att de ska ligga lågt och vänta med att uppdatera sitt index.

• När innehåll tas bort helt och hållet
  Om en tjänst läggs ner och du faktiskt inte har någon relevant sida att skicka besökaren till, då är det helt okej (och oftast bäst) att låta sidan ge en 404-felkod (Page Not Found). Detta är helt i linje med Googles egna officiella riktlinjer, som tydligt rekommenderar att raderat innehåll som saknar en naturlig ersättare faktiskt bör returnera en 404.

4 vanliga (och dyra) missar

Även om 301 redirects är vardagsmat inom SEO kan det vara lätt att göra fel. Här är fällorna vi oftast ser:

1. Allt redirectas till startsidan

Ett klassiskt misstag. Man tar bort tio gamla blogginlägg och pekar allihop till startsidan för att ”spara kraften”. Google är smartare än så och tolkar det ofta som så kallade Soft 404:or, helt enkelt eftersom innehållet på startsidan inte stämmer överens med vad som fanns på den gamla sidan. Länkkraften går då förlorad – peka därför alltid till en sida som har ett tydligt samband med den borttagna. Borttagna produkter bör alltså redirectas till en ersättande produkt eller till den övergripande kategorin istället för till startsidan.

Redan 2016 sa Googles John Mueller under en Google Webmaster Central office-hours hangout följande:

Från 4:52 i videon nedan pratar John Mueller om 301 redirects till startsidan som Soft 404:or.

2. Långa kedjor av 301 redirects

Kedjor av redirects skapas när sida A pekar till sida B, som sedan pekar vidare till sida C. 301-kedjor gör sidan trög för besökaren och slösar på Googles crawl-budget. Om sida C dessutom skulle peka tillbaka till sida A har du skapat en loop som gör att sidan inte kan laddas alls. Peka därför alltid den ursprungliga adressen direkt till slutdestinationen.

Många gånger innebär det att du, om du pekar sida A till sida B och sen plockar bort sida B, behöver redirecta både sida A och B till sida C.

Undvik långa redirect-kedjor.

Undvik att hamna i en så kallad redirect loop.

3. Interna länkar som går till 301 redirects

En 301 redirect är ett bra plåster, men försök att inte ha onödiga plåster på din egen sajt. När du pekar om en URL bör du också ta dig tid att gå in i ditt CMS och uppdatera dina interna länkar, så att de går raka vägen till den nya adressen.

För att hitta vilka av dina interna länkar som tar onödiga omvägar är det bäst att använda en så kallad crawler, till exempel Screaming Frog SEO Spider, eller Sitebulb. Dessa skannar igenom hela din webbplats på några minuter och ger dig en lista på exakt var på sajten de gamla länkarna gömmer sig.

Det är lite av ett manuellt grovgöra att gå in och ändra dem, men det är en insats som betalar sig snabbt genom en snabbare och mer välmående sajt som Google har lättare att förstå.

4. 301-sidor ligger kvar i sitemappen

En sitemap ska enbart innehålla de URL:er (HTTP-statuskod 200) som du faktiskt vill att Google ska hitta och indexera. Om du lämnar kvar gamla URL:er som nu har en 301-redirect skickar du förvirrande signaler till sökmotorerna. Det slösar på din crawl-budget och saktar ner indexeringen av dina nya, viktiga sidor. Se alltid till att din sitemap uppdateras automatiskt (vilket många CMS-plugins gör åt dig) eller kom ihåg att rensa den manuellt efter en större omstrukturering.

Tappar man länkkraft på vägen?

För flera år sedan fanns det en utbredd oro i branschen om att en 301:a läckte kraft (PageRank) på vägen. Den oron byggde på tidiga oberoende SEO-experiment som visade på ett tapp i länkkraft på cirka 15 % vid en ompekning, vilket var ungefär samma spill som skedde genom en vanlig standardlänk, enligt Googles Matt Cutts.

För flera år sedan fanns det en utbredd oro i branschen om att en 301:a läckte lite kraft (PageRank) längs vägen. Så är det lyckligtvis inte längre. 2016 gick Googles Gary Illyes ut och bekräftade officiellt i en tweet, att 3xx-redirects numera överför 100 % av länkkraften, vilket bland annat Search Engine Journal har skrivit om. Du kan med andra ord andas ut – Google själva har alltså bekräftat att redirects inte innebär att du tappar någon länkkraft.

Hur gör man en redirect i praktiken?

Hur du rent tekniskt sätter upp en ompekning beror på hur din sajt är byggd. Här är de tre vanligaste sätten:

1. Via CMS (t.ex. WordPress)

Långt ifrån alla är bekväma med att jobba i kod, och som tur är finns det väldigt smidiga plugins för de flesta plattformar. I WordPress är till exempel Redirection, Yoast SEO (kräver premium-versionen) eller Rank Math SEO verktyg som alla har stöd för redirects. Hur det ser ut beror lite på vilket plugin du använder, men alla fungerar som så att du klistrar in den gamla URL:en i en ruta, den nya i en annan, och klickar på spara.

Här nedan kan du se hur det kan se ut i några av de vanligaste pluginsen för WordPress.

Redirects med WordPress-pluginet Redirection.

Redirects med WordPress-pluginet Yoast SEO.

Redirects med WordPress-pluginet Rank Math SEO.

2. I din .htaccess-fil (Apache)

Om du är bekväm med servrar och kör Apache kan du lägga in regler direkt i din .htaccess-fil. Det är snabbt och effektivt om du har väldigt många ompekningar, men glöm för all del inte att ta en backup på filen först. Ett felplacerat tecken kan ställa till det rejält. En enkel rad ser ut så här:

3. I serverfilen (Nginx)

Många snabba och moderna servrar använder Nginx. Här finns ingen .htaccess, utan du (eller din byrå) lägger istället in regeln direkt i serverns konfigurationsfil. Det brukar se ut ungefär så här:

4. Icke-server-side redirects (JavaScript och Meta Refresh)

Ibland har man inte tillgång till servern eller CMS-ompekningar. Då går det att göra redirects på klientsidan direkt i HTML-koden:

• Meta Refresh
  En tagg i sidans som uppdaterar sidan efter angivet antal sekunder ().

• JavaScript-redirect
  En kodsnutt som körs i webbläsaren och tvingar iväg besökaren (t.ex. window.location.href = "https://ny-sida.se";).

Är detta bra för SEO?

Enligt Googles egen dokumentation (Search Central) kan deras robotar läsa och följa både Meta- och JS-redirects. De avråder dock generellt från dessa alternativ eftersom de är långsammare, ger en sämre användarupplevelse och skapar en onödig renderingströskel. Server-side (som 301) är alltid förstahandsvalet.

Glöm inte att testa

Oavsett hur du lägger in din 301 redirect rekommenderar jag alltid att dubbelkolla så att den funkar. Klicka på den gamla länken och se så att du hamnar rätt. Vill du vara på den riktigt säkra sidan kan du använda gratisverktyg som httpstatus.io för att se exakt vilken statuskod servern skickar iväg och bekräfta att du inte har råkat skapa några sega redirect-kedjor.

Jag kan också rekommendera att installera ett Chrome-plugin som jag själv använder. Du kan då se direkt via pluginet vilka redirects som pekar till den sida som du är inne på.

Vad är ett ”301 redirect error” och hur felsöker man?

Ibland går det snett. Ett vanligt sökbeteende är att leta efter lösningar på ett ”301 redirect error”. Saken är den att statuskod 301 i sig självt inte är ett fel, utan en helt normal anvisning. Felet uppstår när webbläsaren inte kan slutföra anvisningen, vilket ofta leder till meddelandet ERR_TOO_MANY_REDIRECTS. Det du kan göra då är att testa följande:

1. Lös en redirect loop
   Om sidan kraschar med för många redirects beror det nästan alltid på att sida A pekar till B, och sida B pekar tillbaka till A. Gå in i ditt plugin eller din .htaccess och bryt loopen.

2. Syntax- eller kodfel
   Kraschar hela din webbplats och ger ett ”Internal Server Error” direkt efter att du har lagt in en kodrad i din serverfil? Då har du förmodligen missat ett mellanslag eller skrivit fel adress. Återställ från din backup och försök igen.

3. Rensa cachen
   Ibland löser du problemet i koden, men din webbläsare minns den gamla, trasiga ompekningen. Rensa alltid webbläsarens och sidans cacheminne vid felsökning!