Hur funkar AI-detektorer?

Här om dagen fick jag ett sms från min far med en länk till en tysk bluesartist. ”Gillar du tysk blues? Nu har du chansen att ta reda på det!” löd meddelandet. Lite korrespondens senare (innehållandes kommentar om fräsigt AI-genererat singelomslag) skrev han ”Jag läste på. Han gör tydligen musiken med hjälp av AI. 96 lyssnare/månad”.

Mängden AI-genererat innehåll har alltså nått min pappas musikspelare och ju bättre verktygen blir, desto svårare blir det att skilja på vad som är skapat av en människa och inte. Hur skulle jag ha kunnat upptäcka att den var AI-genererad? Som tur är finns det AI-detektorer för text, men går de verkligen att lita på?

Detektorer för text

AI-detektorer har tränats på ofantligt många texter som de vet är skrivna av en människa eller AI-genererade. Det kan till exempel vara att samma ord eller typ av meningsuppbyggnader återkommer ofta. Utifrån det lär den sig att se mönster, till exempel hur meningsuppbyggnaderna brukar se ut, vilka ord som ofta används tillsammans och hur tonaliteten förändras (eller inte förändras).

När du klistrar in en text i en AI-detektor jämför den texten med allt den har lärt sig och gör en bedömning av hur sannolikt det är att texten är skriven med hjälp av AI. En kvalificerad gissning helt enkelt.

Det tekniska

Låt oss ta och riva av det tekniska i hur det faktiskt fungerar. Om du bara vill veta hur tillförlitliga AI-detektorerna är på att upptäcka AI-innehåll eller bara få en lista på vilka olika du kan använda, går det bra att skrolla vidare. Fellow nördar – häng med!

Språk och semantik

AI-detektorer använder något som kallas för Natural Language Processing (NLP). Det innebär att de skiljer på AI-genererade texter och texter skrivna av en människa genom att analysera språkliga mönster, syntaxer och semantisk struktur (som till exempel meningsuppbyggnader och ordföljd). Det är så de kan identifiera de typiska egenskaperna som vi ser att en AI-genererad text ofta har.

Maskininlärning

Själva träningen görs genom maskininlärning på texter som är skrivna både av en människa och av AI. Det handlar om stora, stora mängder data för att detektorerna ska lära sig identifiera subtila skillnaden och förbättra sin förmåga att göra mer och mer träffsäkra bedömningar över tid.

Mönsterigenkänning

Detektorerna letar efter repetitiva, förutsägbara och regelbundna mönster i text för att identifiera och upptäcka AI-innehåll. En text skriven av AI uppnår mer än ofta en hög grad av alla dessa tre faktorer.

Variation och förutsägbarhet

I den statistiska modelleringen tittar man efter hur förutsägbar eller överraskande en text är (”perplexitet”) och i variationen i både förutsägbarhet och meningslängd (”burstiness”). En AI-genererad text får låga poäng för både perplexitet och burstiness då den ofta följer ett väldigt enformigt mönster rakt igenom. En människa uttrycker sig naturligt mer skiftande både när det kommer till längden på meningar och i vilka ord som följer efter varandra. Det ger texten en helt annan rytm.

Hur tillförlitliga är de?

När du matar in en text i en AI-detektor får du inget konkret resultat som säger ifall en text är skriven med hjälp av AI eller inte. Däremot får du en uppskattning av hur lik texten är AI-genererad text när det kommer till struktur, ordval, meningsuppbyggnader, tonalitet och hur detaljerad texten är. Ju mer generisk och generell en text är, desto större likheter har den med en AI-genererad text.

Eftersom generativa AI-verktyg har tränats på texter skrivna av människor bär AI-genererade texter också ett spår av det mänskligt skrivna ordet. Det går därför inte att med säkerhet säga huruvida en text är skriven med hjälp av AI eller om det är en person som har skrivit texten fullt ut.

Lista över AI-detektorer

Många gånger kan man ha på känn att en text inte är skriven av en människa helt och hållet. För att få vatten på sin kvarn finns det flera AI-detektorer som kan hjälpa en bedöma om ens magkänsla stämmer eller inte.

Här är de AI-detektorer som vi själva använder i vårt arbete med SEO och GEO på Noor Digital. Och några till.

AI-detektorer på svenska

Här är åtta AI-detektorer som kan användas på svenska texter för att upptäcka AI-innehåll.

1. Lynx

Lynx är ett SEO-verktyg som vi själva har utvecklat under flera års tid. I Lynx gör vi analyser, tar fram optimeringsunderlag och utvärderar resultatet av vårt arbete. Vi kan också se vilka texter på våra kunders hemsidor som flaggas för hög grad av AI-genererat innehåll och på så sätt snabbt hitta vilka texter som behöver lite extra kärlek för att bli mer specifika och unika.

Lynx är dels ett internt verktyg, men också ett verktyg som vi erbjuder våra kunder att arbeta i. Det är också möjligt för marknadsavdelningar som sköter sitt SEO- och GEO-arbete in-house att använda Lynx på egen hand.

2. ZeroGPT

ZeroGPT är ett komplement som vi ibland använder oss av när vi vill göra en snabb bedömning av längre textstycken som inte ligger i kundens CMS, till exempel utkast i textdokument eller innehåll från andra kanaler. Verktyget markerar de delar som ser mer AI-präglade ut och ger en samlad bedömning av texten så att vi får en indikation på var vi behöver gå in och förtydliga, fördjupa eller lägga till information som ger texten mer trovärdighet.

Gratis med begränsade funktioner. Finns i premiumversion som du behöver betala för.

3. Smodin

I Smodin finns en AI-koll i samband med andra funktioner, som omskrivning och textförbättring. När vi testar innehåll i detta gränssnitt får vi en tydlig uppdelning mening för mening, vilket gör det smidigt att jobba sig igenom en text och putsa de delar som känns för släta eller generella. Det passar bra när man vill finjustera formuleringar utan att skriva om allt från början.

Gratis under en begränsad period. Därefter behöver du betala.

4. Isgen

Isgen används av universitet över hela världen och anses ha bra stöd för svenska texter. I Isgen går det att gå igenom många dokument på en gång och se var det typiskt AI-generiska drar iväg. Det finns också en plagiatkontroll.

Gratis att testa. Finns i premiumversion som du behöver betala för.

5. Scribbr

Scribbr har en tydligt akademisk inriktning och riktar sig mot både studenter och lärare. I Scribbr finns möjlighet att korrekturläsa och redigera, upptäcka plagierat innehåll (avsiktligt eller oavsiktligt) och skapa citat med korrekt akademisk hänvisning. Scribbrs hemsida är på engelska, men tjänsterna går att använda på svenska texter

Helt gratis.

6. OpenL

OpenL är ett gratis verktyg för enklare AI-detektion och textanalys. Det går att klistra in text, ladda upp dokument och få fram AI-analyser i begränsad mängd utan kostnad.  Om du är villig att betala kan du också få tillgång till fler analyser, större textmängder och mer avancerade funktioner för att kunna jobba mer löpande med dina texter.

Gratisversion med begränsningar. Finns flera olika betalversioner.

7. GPTZero

GPTZero kom ursprungligen ur skol- och universitetsvärlden, men kan också komma till användning för att analysera längre artiklar eller underlag på djupet. Observera att GPTZero har ett begränsat stöd för texter skrivna på svenska. Går att lägga till i Google Docs gratis.

Gratis med basfunktioner. Finns flera olika betalversioner.

8. Pangram

Pangram är en AI-detektor som funkar bra på svenska texter, korta som långa, och kan snappa upp spår av AI även när texten har fått en manuell handpåläggning efteråt. Jag har själv inte testat modellen, men det ska enligt Pangrams egen utsago gå att få reda på vilket generativt AI-verktyg som har använts för att ta fram innehåll. Det finns väl bara ett sätt att ta reda på om det stämmer.

4 gratis AI-checkar per dag. Finns flera olika betalversioner.

Gratis AI-detektorer

Helt gratis

• Scribbr

Begränsade gratisversioner

• ZeroGPT

• Smodin

• Isgen

• OpenL

• GPTZero

• Pangram

Upptäck AI-text själv

Som SEO Copywriter på Noor Digital har jag hanterat ofantliga mängder text, både genom att själv skriva innehåll, men också genom att läsa innehåll skrivet av kunderna själva, mina kolleger, andra byråer och på senare tid även AI. Det har gjort mig till självutnämnd expert på att själv upptäcka AI-text, utan att använda mig av en AI-detektor. Jag tycker mig till och med höra spår av AI i reklam på tv och i reklampauserna i poddarna jag lyssnar på under mina promenader till och från kontoret.

Här är mina topp 5 tydligaste indikationer på att en text är skriven med hjälp av AI.

• Texten är generisk och generell. Språket, innehållet och tonaliteten känns ”bläh”. Texten är inte specifik nog och skulle kunna plockas ur sitt sammanhang klistras in i ett annat utan att det skulle märkas.

• Allt är bara samma. Ordval, meningsuppbyggnader, formuleringar – det känns som att AI-generativa verktyg har nått vägs ände när det kommer till att skriva varierat; jag har hört allt och det finns inget mer att säga.

• Det finns ingen tydlig avsändare. Vem är det som skriver egentligen? Det saknas en tydlig röst och AI har en tendens att applicera samma tonalitet på alla sorters texter.

• Texten har ryggen fri.  ”Det kan bli si och så”. ”Många gånger går det att göra ditten eller datten”. ”Det är alltid bäst att kontakta en specialist”. Formuleringar av det här slaget gör att texten faller helt platt och inte går att luta sig mot.

• De förstörda orden. Oumbärligt, navigera, avgörande, noggrann, korrekt, utforska, upptäck, vital, välrenommerad, designad för att, välinformerad, idealiskt, inte bara /…/ utan, sammanfattningsvis… Ord och formuleringar som numera får mig att hissa röd flagg direkt. Visst är detta ord som man (jag och gemene person?) vill och kan använda ibland, men inte i den utsträckning som LLM-modellerna har gjort. Nu skyr jag dem istället som pesten. Och tankstrecket – jag hoppas att vi ses snart igen, hoppas att du får vila lite nu.